Ljum sommarnatt i urskogen

Besök i Fiby urskog en trolsk vårnatt

Jag tolkar klipporna, lär mig flodvågens, stormens och snöskredets språk. Jag bekantar mig med glaciärerna och de vilda trädgårdarna och tar mig så nära världens hjärta som jag kan. 

John Muir, amerikanska nationalparkernas ’fader’, senare hälften av 1800-talet

Våren hade just kommit till Uppsala, i parkerna njöt människor av den ljumma kvällen, av kungsängsliljan ute på Kungsängen och av krokusen i alla sina färger i Carolina-backen. Men det var inte i staden vi stannade den där kvällen. Vi sökte oss utanför, till Fiby urskog. Ingången nästan svår att hitta, vi parkerar på en liten, oansenlig parkering vid den lilla grusvägen.  Här inne tystnad, tystnad ifrån stadens ljud. Med John Muirs ord i mina öron gick jag och min Vän bland rotvältor, kullfallna träd och mängder av mossa, bäckens brus på avstånd.  Spillkråkans långa, kraftiga trumvirvel en bit bort och uvarnas hoande där inne i dunklet någonstans. Vårnatten är annars ljus, men här inne var det mörkt och vi får gå försiktigt. 

John Muirs upplevelse av naturen är idag få förunnade. En majoritet av världens befolkning bor i städer runt om i världen.  I naturliga miljöer slappnar vi av, då är vi i vår ursprungsmiljö. Människans sinnen tar lättare till sig information i naturen, staden med alla dess sinnesintryck är alldeles för komplex. Skogen skänker oss välmående. Vi känner hur stressen rinner av oss. ”-Inte ens helgen har vi stress-fri nuförtiden”, sade vi till varandra, samhällsengagemang, yrkesliv, familjeliv, alla delar ska hinnas med.  För oss, liksom för de flesta andra. 

Nu sjunker blodtrycket. Redan korta stunder i skogen leder omedelbart till avslappning, den är rena träningsplatsen för känslor och kropp. I skogens famn ökar det psykiska och fysiska välmåendet.  Redan efter 10 minuter uppnår vi lägre stressnivåer, efter 20 minuter är vi allt positivare och på bättre humör. Fem timmar i skogen per vecka har en märkbar inverkan på vår mentala hälsa. Skogen tillhör människans ursprungsmiljö, den ger tröst och den skänker en känsla av kontinuitet. När du övar upp din känsla av närvaro och jobbar bort din stress, ger du dig själv en möjlighet till ökad självkännedom. Du tar kontrollen i ditt liv, ur gamla tankar ges utrymme för nya synvinklar. Skogen är snäll mot dig, här finns frihet och prestationskraven minskar. 

Våra tankar fick näring, den där trolska natten i Fiby urskog. Vi visste båda två, genom en undersökning man gjort på Yale några år tidigare, att invånare, oavsett land, som har nära tillgång till sin natur och kultur, får en större gemenskap till varandra, känner större tilltro till både grannar och samhället i stort och kan därmed lättare samlas till samtal för att lösa både stort och smått. I skogen minskar oron, självkänslan stiger, samarbetsvilja och teamwork ökar och man får lättare att ta till sig nya utmaningar. 

’Rummet skogen’ stödjer oss alltså i våra demokratiska samtal, den underlättar för oss att föra en dialog med varandra. ”-Det är kanske hit jag ska ta de där olika avdelningarna på jobbet, de som alltid har så svårt att förstå varandras synpunkter”, sa min Vän plötsligt. ”-Här, bland mossor, dofter och hoande uvar, kanske de inte längre behöver försvara sina synpunkter”.

Två år senare står jag med mobilen i handen, på en trottoar mitt inne i stan, biltrafik runt omkring mig.  Mobilen ringer och min Vän skriker i andra änden: ”-Vi har löst det, vi har löst det! Jag tog med mig mina två underchefer, de där två som aldrig kommer överens!” Och i bakgrunden hörde jag Spillkråkans trummande, uvarnas hoande och bäckens porlande. 

Tänk att jag, som bor i Sveriges fjärde största stad, bor bara en dryg mil från en urskog……då kände jag både tacksamhet och förundran.

//Metta Fegraeus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *