Naturturism och skogsägande

Mina tankar kring skogsägande och naturturism

Som barn var jag ofta ute i skogen med mina föräldrar, framförallt pappa var en hängiven naturmänniska. Detta förde han över på oss barn. Tidigt fick vi bl a lära oss hur vi skulle förhålla oss i skogen, namnet på olika växter och vilka svampar som var ätliga. Att bli scout var därför självklart när åldern var inne. Jag minns hur stolt jag var när jag fick knivbeviset och det förtroende det innebar att förvalta. Ur ”Flickscouternas handbok” från 1964, som jag fortfarande har i bokhyllan, fanns mycket kunskap och inspiration att hämta. Många av kapitlen känns lika aktuella idag, som när de en gång skrevs.

Intresset för skogen och dess betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och inte minst kulturarvet ledde till att familjen för ca 35 år sedan köpte den första skogsfastigheten. Varje år väljer vi ut några fastigheter som vi tillsammans med vår skogsförvaltare besöker. Nu diskuteras vilka åtgärder som ska vidtas under året i form av gallring, röjning, avverkning och plantering. Vi är aktiva skogsägare som både planterat och röjt, men när det kommer till gallring och avverkning får skogsmaskiner bistå. 

Sedan några år har intresset för naturturism fullkomligt exploderat och då har även frågan om skogens mångbruk aktualiserats. Hittills har fokus för oss legat på att intäkterna uppstått i samband med röjning, gallring och avverkning. Genom att vidga perspektiven kan skogsinnehavet bidra till utökade intäkter – med spännande aktiviteter – där bara den egna fantasin sätter gränser. Vi kan konstatera att Allemansrätten innebär rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna består i att den ger människor en frihet att under ansvar komma ut i skogen. Skyldigheterna innebär att man måste visa hänsyn – inte skada omgivningen eller störa vare sig djur-och växtliv eller människor. Som skogsägare ser jag Allemansrätten som en fin möjlighet för människor att komma ut i naturen förutsatt att dessa visar just hänsyn. Vi talar om människor som kommer en och en eller i mindre grupper. Med det ökade intresset för naturturism har intresset för bl a vandringar, paddlings- och cykelleder också ökat. Plötsligt har antalet organisationer som erbjuder aktiviteter mot betalning i naturen eskalerat. Nu känner jag som skogsägare att jag sitter på en värdefull resurs, som rätt förvaltad kan ge utökade intäkter. 

För att bedriva ett ekonomiskt skogsbruk måste man regelbundet röja, gallra, avverka och plantera. Viktigt att komma ihåg är att denna cykel omfattar flera år och leder till intäkter och kostnader som varierar från år till år. Med tanke på svängningarna i intäktsflödet är intäkter från alternativa verksamheter i skogen ett välkommet tillskott. Jag ser vandringar, uthyrning av kanoter och cyklar som en trevlig möjlighet att bjuda in naturintresserade turister från både Sverige och utomlands. Våra marker ligger i natursköna trakter i södra Dalarna, där det finns hur mycket gammal industrihistoria som helst i ”buskarna” och en biologisk mångfald som jag gärna vill berätta om. Jag är besjälad av att landsbygden ska leva, därför tror jag att det är viktigt med samarbete. Någon som kan erbjuda transporter eller en skön säng att sova i, någon som lagar mat på lokala råvaror, någon som sitter på en massa bra kunskaper och berättelser. Ja, tillsammans kan vi skapa en levande landsbygd med utgångspunkt från skogen.

//Sibylle Wenne

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *