Jag vill skapa tillväxt i södra Dalarna!

Jag vill skapa tillväxt i södra Dalarna med hjälp av skogen!

Dalarnas regionala skogsprogram knyter an till den vision och de fokusområden som det nationella skogsprogrammet bygger på. Jag har här framför allt fastnat för fokusområde 2 som lyfter fram vikten av mångbruk av skog för ökad sysselsättning, stärkt hållbar tillväxt och landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden.

Under de 40 år som jag regelbundet vistats i Dalarna har jag kunnat konstatera att fler och fler skyltfönster gapar tomma och tänkt att detta inte kan vara en hälsosam utveckling. Något måste göras för att stimulera fler att starta verksamheter som kan bli livskraftiga, växa och skapa sysselsättning.

Hemester blir allt vanligare

Dalarna är ett landskap som attraherar många besökare, det är en bra utgångspunkt som man borde kunna bygga många verksamheter kring. Pandemin har här spelat en viktig roll, då många valt att ”hemestra” och på så sätt kommit att uppleva Sverige och inte minst Dalarna som ett spännande resmål. Naturturismen har fullkomligt exploderat och nu började jag se möjligheter.

Min skog är en skatt

Som skogsägare är jag ofta ute i markerna och tycker det är en härlig avkoppling – vi sitter på en fantastisk rikedom som säkert fler skulle vilja komma och njuta av. Därför gick tankarna till att erbjuda vandringar under konceptet ”Fika med Sibylle”, sagt och gjort. Min vision är att knyta till mig ett nätverk av lokala entreprenörer och att vi tillsammans erbjuder upplevelser för resande till Dalarna. Vi är verksamma i en bygd, som faktiskt en gång i tiden lade grunden för vårt välstånd i Sverige idag. Detta är något vi på ett spännande sätt kan berätta om och paketera så att det lockar besökare.

Kopplar man på matupplevelserna så har vi genast skapat embryot till ett koncept. Vill du boka en skogsfika med mig? Läs mer här. Eller utveckla ett koncept?

//Sibylle Wenne

Därför dämpar skogen stress

Bakgrunden är i sin helhet hämtad från professor Yoshifumi Miyazaki,bitr chef för Centrum för miljö-, hälso- och fältstudier vid universitetet i Chiba samt dr Qing Li, ass prof Nippon Medical School. Studierna är gjorda tillsammans med japanska forskningsinstitutet för skogsbruk och skogsprodukter. Deras förhållningssätt är allmänmänskligt, varför etniskt kulturella skillnader blir underordnade.

Varför dämpar naturen och skogen stress?

Våra kroppar har under miljontals år av evolution anpassats till naturen. Naturen hjälper oss på ett fysiologiskt plan att koppla av samtidigt som vi kommer närmare vårt ursprungliga tillstånd. 

Skogsmiljöer har en lugnande effekt, de leder till fysiologisk avslappning och till stärkt immunförsvar. Människan har tillbringat 99,99% av sin existens i naturliga miljöer. På senare tid har såväl den urbana utvecklingen, i vilken 54 % av jordens befolkning lever, liksom it-utvecklingen accelererat. Båda dessa fenomen försätter oss i ett permanent stresstillstånd. Våra två samverkande nervsystem, det sympatiska och det parasympatiska, påverkas av både den naturliga och den urbana miljön.

Kämpa eller fly – vårt sympatiska nervsystem

 Det sympatiska nervsystemet – ’fly eller kämpa’ – är ständigt överstimulerat, ex trängsel på pendeltåg, att snabbt hitta en p-plats, rapporter som ska skrivas på jobbet etc.  Stressen har ökat av den sk teknostressen, pga snabb it-utveckling. Denna typ av stress gör att vi aldrig får tillräckligt lång tid till vila, för både kropp och hjärna, vi utsätts hela tiden för stimuli. 

Det parasympatiska reprarerar så återhämtning är viktigt för oss

Det parasympatiska nervsystemet – ’vila och spjälka’ – ska reparera den uppkomna stressituationen, men när kroppen är utsatt för ihållande stress kollapsar systemet. Vistelser i skogen kan vara både förbyggande och ta hand om redan uppkomna stress-relaterade sjukdomar. Skogsterapi är en naturlig metod som utnyttjar en förmåga våra kroppar och våra gener redan har – att vara i samklang med naturen. I skogen regleras nervsystemet, här dämpas stressen. Effekten blir en hälsosam balans mellan aktivering och avslappning vilket är grundläggande för vårt välbefinnande. Passivt välbefinnande tillgodoser våra basbehov, aktivt välbefinnande är vår upplevelse av att må bra. Vistelser i skogen tillgodoser båda dessa. Idag har Japan 60 officiella skogsterapi-leder, alla anlagda av det japanska skogsterapisällskapet samt 63 anläggningar för skogsterapi. Områdena besöks av ca 5 miljoner personer varje år. Många läkare är certifierade inom skogsterapi. 

Forskningen visar på effekter

Evidensbaserad forskning visar på effekterna av skogsterapi: bakterier i skogsluften stärker vårt  immunförsvar på lång sikt, ökad avslappning, minskad stress, sänkt blodtryck (effekten håller i sig i 5 dagar), pulsen sjunker, minskad kortisolhalt. Deltagarna i studierna uppgav att de kände ökat välbefinnande, ökat lugn, bättre återhämtning, förbättrad sinnesstämning, minskad oro. Man mäter hjärnans aktivitet, aktiviteten i det autonoma nervsystemet, stressmarkörer i saliven, aktiviteten i immunsystemet. 

Det är enkelt, när du kan det

Vistelsen kan handla om att bara vara i skogen alternativt att kombinera den med en aktivitet av något slag. Ex på dessa kan vara att aktivt ta in naturen med alla våra sinnen – att se, känna, lukta, höra och smaka, att använda sig av hängmatta, meditation, stjärnskådning, konserter, doftworkshop, göra en uppmärksam vandring och en sinnesvandring mm. En samtalsledare kan finnas med för att främja dialog och delaktighet. 

Diskussion

Evidensbaserad forskning visar att vistelser i skogen försätter oss i balans, se ovan. 

Dialog och delaktighet. Begreppet hållbar utveckling handlar mer om en process än givna svar – hur ska vi förhålla oss till varandra och till naturen? Inte diskussion, inte debatt, svaret är dialog. Det är dialogen som skapar förutsättningar för oss att samlas till att förstå hur den andre tänker. I detta ryms också konflikter som en möjlighet till att få nya perspektiv. Upplevelser av skogen stärker våra inre värderingar.

Vi uppfattar skogen med alla våra sinnen och vi värderar den olika beroende på vilken bakgrund vi själva har. För att vi ska kunna förhålla oss till den på ett demokratiskt och inkluderande sätt krävs att dessa olika perspektiv kan synliggöras och mötas. Här kommer samtalsledarens roll in, hen ökar medvetenheten om skogens värde och betydelse i det civila samhället. Samtalen ska ske så decentraliserat som möjligt för att ge nya perspektiv men främst för att underlätta dialog. Alla deltagare ges möjlighet att uttrycka sina värderingar om skogen, inget är rätt eller fel. Samtalsledaren ställer frågor som ’Vad är främsta syftet med dialogen?’ ’Är det att lära känna varandra?’ ’Att lära av varandras perspektiv?’ ’Att skapa en delad förståelse?’ ’Att komma överens om något?’

Platsens betydelse. Att vistas i skogen ger möjlighet till direkt erfarenhet och tillgång till intuitiv känsla för de sammanhang dessa relationer skapar, i tid och rum, som inte kan ersättas. Ute är det högt i tak, inget sitter i väggarna. Genom att flytta dialogen ut i skogen kan invanda roller luckras upp. I organisationer som vill främja en konstruktiv kommunikation kan man fortsätta dra nytta av det förhållningssättet när man sedan kommit tillbaka till arbetsplatsen. Natur- och kulturarv i samspel visar vad som är unikt och viktigt med just den plats vi befinner oss på (Europeiska Landskapskonventionen). Forskning talar om det helande sambandet, det som utgör bas för en god livsmiljö, kreativitet, lek, sinnesupplevelser, även tysta landskap ryms här.

Skogens sociala värden är många. För att sätta fokus på dem spelar den privata skogsägaren en stor roll. Ett familjeägt skogsbruk, där skogen brukats i generationer, kan här bli en god förebild för långsiktig hållbarhet. Skogsägaren är både kultur- och naturbärare och visar att hen sätter sin tillit till samhället då man under sin egen generation vårdar skogen för att sedan lämna över den till nästa. Många skogsägare finns också med i andra föreningssammanhang som präglas av demokrati. Familjeskogsbruket präglas av ett personligt förhållningssätt till skogen.    

//Metta Fegraeus

Skogen – en plats för dialog, delaktighet och demokrati

Dialogen skapar förståelse för hur andra tänker!

Evidensbaserad forskning visar att vistelser i skogen försätter oss i balans. Begreppet hållbar utveckling handlar mer om en process än givna svar – hur ska vi förhålla oss till varandra och till naturen? Inte diskussion, inte debatt, svaret är dialog.

Det är dialogen som skapar förutsättningar för oss att samlas till att förstå hur den andre tänker. I detta ryms också konflikter som en möjlighet till att få nya perspektiv. Upplevelser av skogen stärker våra inre värderingar. Naturen hjälper oss att dämpa vår stress.

Våra kroppar har under miljontals år av evolution anpassats till naturen. På ett fysiologiskt plan kan vi koppla av samtidigt som vi kommer närmare vårt ursprungliga tillstånd. 

Vill du veta mer om hur du kan nyttja skogen till att lättare föra ett givande samtal med andra, läs mer här!

//Metta Fegraeus