Jag vill skapa tillväxt i södra Dalarna!

Jag vill skapa tillväxt i södra Dalarna med hjälp av skogen!

Dalarnas regionala skogsprogram knyter an till den vision och de fokusområden som det nationella skogsprogrammet bygger på. Jag har här framför allt fastnat för fokusområde 2 som lyfter fram vikten av mångbruk av skog för ökad sysselsättning, stärkt hållbar tillväxt och landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden.

Under de 40 år som jag regelbundet vistats i Dalarna har jag kunnat konstatera att fler och fler skyltfönster gapar tomma och tänkt att detta inte kan vara en hälsosam utveckling. Något måste göras för att stimulera fler att starta verksamheter som kan bli livskraftiga, växa och skapa sysselsättning.

Hemester blir allt vanligare

Dalarna är ett landskap som attraherar många besökare, det är en bra utgångspunkt som man borde kunna bygga många verksamheter kring. Pandemin har här spelat en viktig roll, då många valt att ”hemestra” och på så sätt kommit att uppleva Sverige och inte minst Dalarna som ett spännande resmål. Naturturismen har fullkomligt exploderat och nu började jag se möjligheter.

Min skog är en skatt

Som skogsägare är jag ofta ute i markerna och tycker det är en härlig avkoppling – vi sitter på en fantastisk rikedom som säkert fler skulle vilja komma och njuta av. Därför gick tankarna till att erbjuda vandringar under konceptet ”Fika med Sibylle”, sagt och gjort. Min vision är att knyta till mig ett nätverk av lokala entreprenörer och att vi tillsammans erbjuder upplevelser för resande till Dalarna. Vi är verksamma i en bygd, som faktiskt en gång i tiden lade grunden för vårt välstånd i Sverige idag. Detta är något vi på ett spännande sätt kan berätta om och paketera så att det lockar besökare.

Kopplar man på matupplevelserna så har vi genast skapat embryot till ett koncept. Vill du boka en skogsfika med mig? Läs mer här. Eller utveckla ett koncept?

//Sibylle Wenne

Därför dämpar skogen stress

Bakgrunden är i sin helhet hämtad från professor Yoshifumi Miyazaki,bitr chef för Centrum för miljö-, hälso- och fältstudier vid universitetet i Chiba samt dr Qing Li, ass prof Nippon Medical School. Studierna är gjorda tillsammans med japanska forskningsinstitutet för skogsbruk och skogsprodukter. Deras förhållningssätt är allmänmänskligt, varför etniskt kulturella skillnader blir underordnade.

Varför dämpar naturen och skogen stress?

Våra kroppar har under miljontals år av evolution anpassats till naturen. Naturen hjälper oss på ett fysiologiskt plan att koppla av samtidigt som vi kommer närmare vårt ursprungliga tillstånd. 

Skogsmiljöer har en lugnande effekt, de leder till fysiologisk avslappning och till stärkt immunförsvar. Människan har tillbringat 99,99% av sin existens i naturliga miljöer. På senare tid har såväl den urbana utvecklingen, i vilken 54 % av jordens befolkning lever, liksom it-utvecklingen accelererat. Båda dessa fenomen försätter oss i ett permanent stresstillstånd. Våra två samverkande nervsystem, det sympatiska och det parasympatiska, påverkas av både den naturliga och den urbana miljön.

Kämpa eller fly – vårt sympatiska nervsystem

 Det sympatiska nervsystemet – ’fly eller kämpa’ – är ständigt överstimulerat, ex trängsel på pendeltåg, att snabbt hitta en p-plats, rapporter som ska skrivas på jobbet etc.  Stressen har ökat av den sk teknostressen, pga snabb it-utveckling. Denna typ av stress gör att vi aldrig får tillräckligt lång tid till vila, för både kropp och hjärna, vi utsätts hela tiden för stimuli. 

Det parasympatiska reprarerar så återhämtning är viktigt för oss

Det parasympatiska nervsystemet – ’vila och spjälka’ – ska reparera den uppkomna stressituationen, men när kroppen är utsatt för ihållande stress kollapsar systemet. Vistelser i skogen kan vara både förbyggande och ta hand om redan uppkomna stress-relaterade sjukdomar. Skogsterapi är en naturlig metod som utnyttjar en förmåga våra kroppar och våra gener redan har – att vara i samklang med naturen. I skogen regleras nervsystemet, här dämpas stressen. Effekten blir en hälsosam balans mellan aktivering och avslappning vilket är grundläggande för vårt välbefinnande. Passivt välbefinnande tillgodoser våra basbehov, aktivt välbefinnande är vår upplevelse av att må bra. Vistelser i skogen tillgodoser båda dessa. Idag har Japan 60 officiella skogsterapi-leder, alla anlagda av det japanska skogsterapisällskapet samt 63 anläggningar för skogsterapi. Områdena besöks av ca 5 miljoner personer varje år. Många läkare är certifierade inom skogsterapi. 

Forskningen visar på effekter

Evidensbaserad forskning visar på effekterna av skogsterapi: bakterier i skogsluften stärker vårt  immunförsvar på lång sikt, ökad avslappning, minskad stress, sänkt blodtryck (effekten håller i sig i 5 dagar), pulsen sjunker, minskad kortisolhalt. Deltagarna i studierna uppgav att de kände ökat välbefinnande, ökat lugn, bättre återhämtning, förbättrad sinnesstämning, minskad oro. Man mäter hjärnans aktivitet, aktiviteten i det autonoma nervsystemet, stressmarkörer i saliven, aktiviteten i immunsystemet. 

Det är enkelt, när du kan det

Vistelsen kan handla om att bara vara i skogen alternativt att kombinera den med en aktivitet av något slag. Ex på dessa kan vara att aktivt ta in naturen med alla våra sinnen – att se, känna, lukta, höra och smaka, att använda sig av hängmatta, meditation, stjärnskådning, konserter, doftworkshop, göra en uppmärksam vandring och en sinnesvandring mm. En samtalsledare kan finnas med för att främja dialog och delaktighet. 

Diskussion

Evidensbaserad forskning visar att vistelser i skogen försätter oss i balans, se ovan. 

Dialog och delaktighet. Begreppet hållbar utveckling handlar mer om en process än givna svar – hur ska vi förhålla oss till varandra och till naturen? Inte diskussion, inte debatt, svaret är dialog. Det är dialogen som skapar förutsättningar för oss att samlas till att förstå hur den andre tänker. I detta ryms också konflikter som en möjlighet till att få nya perspektiv. Upplevelser av skogen stärker våra inre värderingar.

Vi uppfattar skogen med alla våra sinnen och vi värderar den olika beroende på vilken bakgrund vi själva har. För att vi ska kunna förhålla oss till den på ett demokratiskt och inkluderande sätt krävs att dessa olika perspektiv kan synliggöras och mötas. Här kommer samtalsledarens roll in, hen ökar medvetenheten om skogens värde och betydelse i det civila samhället. Samtalen ska ske så decentraliserat som möjligt för att ge nya perspektiv men främst för att underlätta dialog. Alla deltagare ges möjlighet att uttrycka sina värderingar om skogen, inget är rätt eller fel. Samtalsledaren ställer frågor som ’Vad är främsta syftet med dialogen?’ ’Är det att lära känna varandra?’ ’Att lära av varandras perspektiv?’ ’Att skapa en delad förståelse?’ ’Att komma överens om något?’

Platsens betydelse. Att vistas i skogen ger möjlighet till direkt erfarenhet och tillgång till intuitiv känsla för de sammanhang dessa relationer skapar, i tid och rum, som inte kan ersättas. Ute är det högt i tak, inget sitter i väggarna. Genom att flytta dialogen ut i skogen kan invanda roller luckras upp. I organisationer som vill främja en konstruktiv kommunikation kan man fortsätta dra nytta av det förhållningssättet när man sedan kommit tillbaka till arbetsplatsen. Natur- och kulturarv i samspel visar vad som är unikt och viktigt med just den plats vi befinner oss på (Europeiska Landskapskonventionen). Forskning talar om det helande sambandet, det som utgör bas för en god livsmiljö, kreativitet, lek, sinnesupplevelser, även tysta landskap ryms här.

Skogens sociala värden är många. För att sätta fokus på dem spelar den privata skogsägaren en stor roll. Ett familjeägt skogsbruk, där skogen brukats i generationer, kan här bli en god förebild för långsiktig hållbarhet. Skogsägaren är både kultur- och naturbärare och visar att hen sätter sin tillit till samhället då man under sin egen generation vårdar skogen för att sedan lämna över den till nästa. Många skogsägare finns också med i andra föreningssammanhang som präglas av demokrati. Familjeskogsbruket präglas av ett personligt förhållningssätt till skogen.    

//Metta Fegraeus

Skogen – en plats för dialog, delaktighet och demokrati

Dialogen skapar förståelse för hur andra tänker!

Evidensbaserad forskning visar att vistelser i skogen försätter oss i balans. Begreppet hållbar utveckling handlar mer om en process än givna svar – hur ska vi förhålla oss till varandra och till naturen? Inte diskussion, inte debatt, svaret är dialog.

Det är dialogen som skapar förutsättningar för oss att samlas till att förstå hur den andre tänker. I detta ryms också konflikter som en möjlighet till att få nya perspektiv. Upplevelser av skogen stärker våra inre värderingar. Naturen hjälper oss att dämpa vår stress.

Våra kroppar har under miljontals år av evolution anpassats till naturen. På ett fysiologiskt plan kan vi koppla av samtidigt som vi kommer närmare vårt ursprungliga tillstånd. 

Vill du veta mer om hur du kan nyttja skogen till att lättare föra ett givande samtal med andra, läs mer här!

//Metta Fegraeus

Skogens sociala dimension?

Skogens sociala dimension pratar vi inte så ofta om? Men vi tror på att skogen bortom timret ger mera flis!

Skogsnäringen är en bransch att räkna med samhällsekonomiskt, samtidigt som den har stor utvecklingspotential och är en nyckel i omställningen till ett mer hållbart och fossilfritt samhälle. Idag är det vanligaste sättet för en skogsägare att få inkomster från sin skog genom att sälja råvara till skogsindustrin.

Vi vill främja entreprenörskapet på landsbygden

Vi är tre frågvisa, starkt arbets-/livserfarna kvinnor, se presentation nedan, som nu startat huben Framtidskogen, med syfte att främja entreprenörskap på landsbygden. Vi skapar ett utvecklingsforum i vilket Dalarnas Högskola, Visit Dalarna och privat näringsliv i Dalarna samverkar i samarbete med Spillkråkan, intresseförening för kvinnliga skogsägare. Dessa kvinnliga skogsägare utgör vårt genomförande-team på skogsbaserade upplevelser.  Vi ser detta utvecklingsforum som den fundamentala delen i hubens utveckling, alltså att öka dialogen mellan de olika aktörer som ingår i detta forum. 

Vår arbetsmodell

Vår arbetsmodell grundar sig på tät dialog, workshops, provprat och möten ’runt brasan’. Under vår Framtidskogen.se ligger också en blogg som beskriver den pågående dialogen mellan de olika aktörerna.  Vår blogg skrivs på tre språk – svenska, engelska och tyska. Att använda sig av dialog och visa upp den i en blogg är både ett mål och ett medel. Frågorna som ställs mellan de olika aktörerna leder snabbare fram till genomförande i entreprenörsprocessen – ’göra slår snacka’. Det skandinaviska synsättet att genom dialog stärka vår ’demokrati-etik’ är ett effektivt sätt att föra samhällsutvecklingen framåt. Att dialogen förs internt i det medverkande näringslivet gör att också företagets medlemmar med stolthet tar del i och beskriver den lokala entreprenörsprocessen som deras företag är involverat i. 

En mötesplats i skogen för skogen

Vår hub är ett fysiskt och digitalt ställe för skogsägare, gärna kvinnor, av kvinnor, där man får möjlighet att utveckla ett entreprenörskap med skogen som utgångspunkt.  Vi vill hjälpa fler att hitta kompletterande affärsmöjligheter till sitt skogsägande – helt enkelt att kapitalisera i större utsträckning på sitt skogsinnehav. Genom att skapa en hub där skogsägare kan få kunskap, nätverk och inspiration vill vi öka förädlingsvärdet av skogsägandet. 

Utveckling genom mångbruk?

I de regionala skogsstrategierna är faktorer som landsbygdsutveckling, rekreation, affärsutveckling, innovation och mångbruk bärande fundament. Dessa faktorer ska genomsyras av jämställdhet, något som skogsbranschen lider underskott på i många avseenden. Detta faktum vill vi ändra på, därför vänder vi oss till just kvinnor.

Sverige är ett, på många sätt unikt land och en förebild i skogssammanhang genom att våra barn som växer upp här fortfarande har, i vårt moderna, snabba samhälle, omedelbar tillgång till den, vi har en enastående resurs inpå knuten. Här finns också tusentals familjeskogsägare som tålmodigt och långsiktigt förvaltar den här resursen. Kanske är det hög tid, i vårt intensiva samhälle med så många olika sinnesintryck, att vi alla skaffar oss vår skogs-tid, ungefär som en gym-tid. Spetsa våra sinnen, samtala med kloka familjeskogsägare, vi ser lättare sammanhang i tillvaron, våra tidsperspektiv blir längre.

Metta Fegraeus, MA Euroculture/statskunskap, Uppsala univ, Certifierad Interpretationsguide, SLU

Sibylle Wenne, Business Staging AB, managementkonsult varumärken, organisation och ledarskap

Liselotte Norén, Mongara AB, affärsmodeller, utbildnings- och workshopledning

//Metta Fegreus

Runt brasan blir det bra samtal!

 

Naturturism och skogsägande

Mina tankar kring skogsägande och naturturism

Som barn var jag ofta ute i skogen med mina föräldrar, framförallt pappa var en hängiven naturmänniska. Detta förde han över på oss barn. Tidigt fick vi bl a lära oss hur vi skulle förhålla oss i skogen, namnet på olika växter och vilka svampar som var ätliga. Att bli scout var därför självklart när åldern var inne. Jag minns hur stolt jag var när jag fick knivbeviset och det förtroende det innebar att förvalta. Ur ”Flickscouternas handbok” från 1964, som jag fortfarande har i bokhyllan, fanns mycket kunskap och inspiration att hämta. Många av kapitlen känns lika aktuella idag, som när de en gång skrevs.

Intresset för skogen och dess betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och inte minst kulturarvet ledde till att familjen för ca 35 år sedan köpte den första skogsfastigheten. Varje år väljer vi ut några fastigheter som vi tillsammans med vår skogsförvaltare besöker. Nu diskuteras vilka åtgärder som ska vidtas under året i form av gallring, röjning, avverkning och plantering. Vi är aktiva skogsägare som både planterat och röjt, men när det kommer till gallring och avverkning får skogsmaskiner bistå. 

Sedan några år har intresset för naturturism fullkomligt exploderat och då har även frågan om skogens mångbruk aktualiserats. Hittills har fokus för oss legat på att intäkterna uppstått i samband med röjning, gallring och avverkning. Genom att vidga perspektiven kan skogsinnehavet bidra till utökade intäkter – med spännande aktiviteter – där bara den egna fantasin sätter gränser. Vi kan konstatera att Allemansrätten innebär rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna består i att den ger människor en frihet att under ansvar komma ut i skogen. Skyldigheterna innebär att man måste visa hänsyn – inte skada omgivningen eller störa vare sig djur-och växtliv eller människor. Som skogsägare ser jag Allemansrätten som en fin möjlighet för människor att komma ut i naturen förutsatt att dessa visar just hänsyn. Vi talar om människor som kommer en och en eller i mindre grupper. Med det ökade intresset för naturturism har intresset för bl a vandringar, paddlings- och cykelleder också ökat. Plötsligt har antalet organisationer som erbjuder aktiviteter mot betalning i naturen eskalerat. Nu känner jag som skogsägare att jag sitter på en värdefull resurs, som rätt förvaltad kan ge utökade intäkter. 

För att bedriva ett ekonomiskt skogsbruk måste man regelbundet röja, gallra, avverka och plantera. Viktigt att komma ihåg är att denna cykel omfattar flera år och leder till intäkter och kostnader som varierar från år till år. Med tanke på svängningarna i intäktsflödet är intäkter från alternativa verksamheter i skogen ett välkommet tillskott. Jag ser vandringar, uthyrning av kanoter och cyklar som en trevlig möjlighet att bjuda in naturintresserade turister från både Sverige och utomlands. Våra marker ligger i natursköna trakter i södra Dalarna, där det finns hur mycket gammal industrihistoria som helst i ”buskarna” och en biologisk mångfald som jag gärna vill berätta om. Jag är besjälad av att landsbygden ska leva, därför tror jag att det är viktigt med samarbete. Någon som kan erbjuda transporter eller en skön säng att sova i, någon som lagar mat på lokala råvaror, någon som sitter på en massa bra kunskaper och berättelser. Ja, tillsammans kan vi skapa en levande landsbygd med utgångspunkt från skogen.

//Sibylle Wenne

Skogens FramtidsForum – för samtalet

Vi lever som vi lär

Fredagen den 17 september är en spännande dag. Då startar vi arbetet med Skogens FramtidsForum på Prins Gabriels rastplats i Säterdalen. Runt en brasa med kaffekoppen i handen blir det samtal om skogens framtid, utmaningar och vad vi tror kommer att hända i det korta perspektivet men också på längre sikt. 

Skogens FramtidsForum är en plattform för samtal kring det som är basen i svensk exportnäring och samtidigt en viktig del i ett mer hållbart samhälle. Vi försöker leva som vi lär och en del i det är att samla intressanta personer i en lite annorlunda mötesmiljö. Genom att göra det vet vi att vi får en snabbare start in i dialogen och kan skapa en samtalsmiljö som uppmuntrar till kreativitet, kloka tankar och skratt, som ofta är den snabbaste vägen till svar.

Vilka är inbjudna

Vi har till detta första möte bjudit in de partners som vi har i testbädden i Dalarna, Högskolan Dalarna, Visit Dalarna och Dalarnas Science Park. Vi vill fördjupa oss i frågorna om våra olika organisationers förhållande till skogen och hur vi ser på våra roller nu och framåt. Målet är att hitta gemensamma nämnare för att gå vidare med ett mer strategiskt arbete. 

Till nästa träff tänker vi bjuda in fler aktörer, så vill du vara med hör av dig till oss. Självklart kommer vi att skriva om det vi kommer fram till under mötet, så att du kan ta del av det. 

Varför ett framtidsforum?

I vårt arbete med FramtidSkogen har vi valt att vara ganska konkreta och intresserade av att tidigt komma till görandet. Dels för att det är en snabb väg för att testa hur saker fungerar och dels för att det ger oss något att berätta och samtala om. Vad hände, hur kändes det och vad har vi lärt oss av detta, är vanliga reflektionsfrågor vi använder i arbetet. 

Ett behov vi sett är att de frågor som uppstår och tankar på förbättringar hos oss behöver landa på en mer beslutande nivå. Och då kanske till och med på en strategisk nivå. Vilka samarbeten finns och hur ska det fungera framåt? Med samtalet och dialogen som utgångspunkt vill vi skapa ett FramtidsForum för skogen. Vi vill ge utrymme för alla att vara med,  där polarisering mellan olika aktörer tonas ner. Vi vill skapa en miljö där förståelse för varandras perspektiv och att hitta en gemensam väg framåt för fler aktörer i skogen blir våra ledstjärnor. 

Vi är glada och stolta över få vara en del av Skogens FramtidsForum.

//Liselotte Norén

På Skånk i april 2022

Skogens sociala dimension

Skogen bortom timret ger mera flis!

Skogsnäringen har stor utvecklingspotential och är en nyckel i omställningen till ett mer hållbart och fossilfritt samhälle. Idag är det vanligaste sättet för en skogsägare att få inkomster från sin skog genom att sälja råvara till skogsindustrin. Men det finns en outnyttjad potential i skogen, för avkoppling och upplevelser som kan ge ett större sammanhang i tillvaron och inte minst nya affärsmöjligheter. I de regionala skogsstrategierna lyfts vikten av jämställdhet fram, något som skogsbranschen lider underskott på i många avseenden. Detta är vår utgångspunkt i projektet Framtidskogen, en samverkansyta eller ’hub’ med syfte att främja kvinnors entreprenörskap på landsbygden kopplat till skogen. 

Vi vill hjälpa kvinnor att hitta kompletterande affärsmöjligheter till sitt skogsägande – helt enkelt att kapitalisera i större utsträckning på sitt skogsinnehav, genom besöksnäring och upplevelser. Genom att skapa en ’hub’ där skogsägare kan få kunskap, nätverk och inspiration vill vi öka förädlingsvärdet av kvinnors skogsägande. 

Vår arbetsmodell grundar sig på tät dialog, workshops, provprat och möten ’runt brasan’. Under vår Framtidskogen.se ligger också en blogg som beskriver den pågående dialogen mellan de olika aktörerna. Vår ’hub’ är ett fysiskt och digitalt ställe, en samverkansyta, för kvinnor, av kvinnor, där man får möjlighet att få stöd i att utveckla sitt entreprenörskap med skogen som utgångspunkt.

Vi samverkar med Högskolan Dalarna, Visit Dalarna och privat näringsliv i Dalarna samt Spillkråkan, en intresseförening för kvinnliga skogsägare. Dessa kvinnliga skogsägare i föreningen Spillkråkan utgör vårt genomförande-team på skogsbaserade upplevelser.

Keywords: skogsupplevelser, kvinnliga skogsägare, samskapande

Metta Fegraeus, MA Euroculture/statskunskap, Uppsala univ, Certifierad Interpretationsguide, SLU

Sibylle Wenne, Business Staging AB, managementkonsult varumärken, organisation och ledarskap

Liselotte Norén, Mongara AB, ecopreneur, utbildnings- och workshopledning

Metoden – så här jobbar vi

Beskrivning av metoden – så här jobbar vi

– Det här går ju bra det här fast det är digitalt, sa Ninni Lind redan efter det andra mötet. 

En pilot med skogsägande kvinnor

Under våren har vi inom FramtidSkogen jobbat med en pilot i Dalarna. Den bestod av fem skogsägande kvinnor som alla var intresserade i att fundera på hur deras skog skulle kunna användas på flera olika sätt. 

Vi använder stegen förstå, vilja och kunna för att lätt komma till konkreta aktiviteter som vi kan testa. För en av de saker som vi har sett fungerar väldigt bra är att snabbt komma till görandet och sedan tillsammans utvärdera det. Genom att reflektera över vad som har hänt, hur det har känts och framför allt vad vi har lärt oss kan vi bygga in en pågående lärandeprocess. Det gör också att varje steg enkelt kan modifieras och anpassas till lärdomarna vi gör på vägen. Ett slags agilt arbetssätt som skapar konkreta resultat tidigt i arbetsprocessen. 

Vi jobbar i workshopform med olika teman och tycker det är viktigt att vi kommer till ett görande. Dvs tar oss från inspiration och idéer till konkreta planer som kan testas i liten skala. Inbjudan till workshopen gjordes genom Sibylle som tillhör Spillkråkorna, en förening för skogsägande kvinnor. Hon har sin skog i trakten av Säter, Dalarna och därför ville vi börja där. 

Ett första steg

Det första steget i vår arbetsmetod är att lära känna deltagarna i gruppen, för att sedan se vilka specifika förutsättningar som de har. Det vill säga, vad finns som vi redan kan börja med. I normalfallet gör vi det genom att träffas i skogen och berätta om målet med arbetet och hur det kommer att gå till. För att sedan ganska snabbt komma in i görandet. 

Men vår pilot gjordes detta digitalt. Gruppen kallades för Järngänget och kände varandra sedan tidigare och hade också uttryckt intresse för att se vad deras skog skulle kunna användas till förutom virke. Vid inventeringen som gjordes första träffen fanns det både hus att hyra ut, huggen ved att sälja, kunskap kring specialområden i anslutning till skogen, bra kockar och fantastiska historier om både personer och bygd. 

Vem vill inte veta vad som hände med barnet som ramlade ner i den magiska källan, varför korna hölls nära fäboden eller hur tjockbulla smakar när den görs över öppen eld? En av de produkter som togs fram av Järngänget var guidade turer med goda historier, lokalproducerad mat och i den egna skogen med alla mystiska ljud, växter och djur. Då är det lätt att komma in på vad som händer i skogen på längre sikt, vikten av att sköta skogen och hur den går i arv. Precis som kunskapen om skogen och berättelserna om trakten. 

Under de träffar vi hade kom många konkreta frågor upp som handlade om att se hur de nya näringarna skulle kunna passa in i det som redan pågick. Alltifrån prissättning, till ansvar en har som hyresvärd, till hur kunden kan hitta dig. Det blev också en läroprocess i digitala verktyg och delvis ett helt nytt kontaktnät eftersom vi bjöd in gäster till workshoparna. 

Vi kommer under hösten att fortsätta med fler workshopar med tema affärsutveckling.

Vill du vara med kontakta oss. Du hittar oss under kontakt.

//Liselotte Norén

Ljum sommarnatt i urskogen

Besök i Fiby urskog en trolsk vårnatt

Jag tolkar klipporna, lär mig flodvågens, stormens och snöskredets språk. Jag bekantar mig med glaciärerna och de vilda trädgårdarna och tar mig så nära världens hjärta som jag kan. 

John Muir, amerikanska nationalparkernas ’fader’, senare hälften av 1800-talet

Våren hade just kommit till Uppsala, i parkerna njöt människor av den ljumma kvällen, av kungsängsliljan ute på Kungsängen och av krokusen i alla sina färger i Carolina-backen. Men det var inte i staden vi stannade den där kvällen. Vi sökte oss utanför, till Fiby urskog. Ingången nästan svår att hitta, vi parkerar på en liten, oansenlig parkering vid den lilla grusvägen.  Här inne tystnad, tystnad ifrån stadens ljud. Med John Muirs ord i mina öron gick jag och min Vän bland rotvältor, kullfallna träd och mängder av mossa, bäckens brus på avstånd.  Spillkråkans långa, kraftiga trumvirvel en bit bort och uvarnas hoande där inne i dunklet någonstans. Vårnatten är annars ljus, men här inne var det mörkt och vi får gå försiktigt. 

John Muirs upplevelse av naturen är idag få förunnade. En majoritet av världens befolkning bor i städer runt om i världen.  I naturliga miljöer slappnar vi av, då är vi i vår ursprungsmiljö. Människans sinnen tar lättare till sig information i naturen, staden med alla dess sinnesintryck är alldeles för komplex. Skogen skänker oss välmående. Vi känner hur stressen rinner av oss. ”-Inte ens helgen har vi stress-fri nuförtiden”, sade vi till varandra, samhällsengagemang, yrkesliv, familjeliv, alla delar ska hinnas med.  För oss, liksom för de flesta andra. 

Nu sjunker blodtrycket. Redan korta stunder i skogen leder omedelbart till avslappning, den är rena träningsplatsen för känslor och kropp. I skogens famn ökar det psykiska och fysiska välmåendet.  Redan efter 10 minuter uppnår vi lägre stressnivåer, efter 20 minuter är vi allt positivare och på bättre humör. Fem timmar i skogen per vecka har en märkbar inverkan på vår mentala hälsa. Skogen tillhör människans ursprungsmiljö, den ger tröst och den skänker en känsla av kontinuitet. När du övar upp din känsla av närvaro och jobbar bort din stress, ger du dig själv en möjlighet till ökad självkännedom. Du tar kontrollen i ditt liv, ur gamla tankar ges utrymme för nya synvinklar. Skogen är snäll mot dig, här finns frihet och prestationskraven minskar. 

Våra tankar fick näring, den där trolska natten i Fiby urskog. Vi visste båda två, genom en undersökning man gjort på Yale några år tidigare, att invånare, oavsett land, som har nära tillgång till sin natur och kultur, får en större gemenskap till varandra, känner större tilltro till både grannar och samhället i stort och kan därmed lättare samlas till samtal för att lösa både stort och smått. I skogen minskar oron, självkänslan stiger, samarbetsvilja och teamwork ökar och man får lättare att ta till sig nya utmaningar. 

’Rummet skogen’ stödjer oss alltså i våra demokratiska samtal, den underlättar för oss att föra en dialog med varandra. ”-Det är kanske hit jag ska ta de där olika avdelningarna på jobbet, de som alltid har så svårt att förstå varandras synpunkter”, sa min Vän plötsligt. ”-Här, bland mossor, dofter och hoande uvar, kanske de inte längre behöver försvara sina synpunkter”.

Två år senare står jag med mobilen i handen, på en trottoar mitt inne i stan, biltrafik runt omkring mig.  Mobilen ringer och min Vän skriker i andra änden: ”-Vi har löst det, vi har löst det! Jag tog med mig mina två underchefer, de där två som aldrig kommer överens!” Och i bakgrunden hörde jag Spillkråkans trummande, uvarnas hoande och bäckens porlande. 

Tänk att jag, som bor i Sveriges fjärde största stad, bor bara en dryg mil från en urskog……då kände jag både tacksamhet och förundran.

//Metta Fegraeus

Mer om Sibylle Wenne

Case Sibylle

Jag och min familj är skogsägare i Södra Dalarna sedan många år. Vi är sk utbor, vi bor i Stockholm och driver skogsbruket på distans. Både jag och min man har nära familjeband som knyter oss till Dalarna, vilket gjort att vi visats mycket där och kommit att trivas i landskapet. Våra yrken har dock gjort att vi varit knutna till Stockholm. Längtan att äga något ”eget” har funnits och när vi för ca 35 år sedan plötsligt såg en annons om skog till salu slog vi till. Med åren har vi både köpt mer skogsareal och sålt för att koncentrera vårt innehav, som idag omfattar drygt 400ha, till Hedemora och Säters kommuner. Skogen har varit våra lungor och rekreation. Vi driver vårt skogsbruk för att vi älskar att vårda och förvalta skogen som en plats för rekreation och bevarande av såväl biologisk mångfald som kulturlandskap. 

Jag lockades för ett antal år sedan in i det kvinnliga skogsägarnätverket Spillkråkan, där jag även kommit att sitta i dess styrelse. Under mina år som styrelsemedlem närde jag många gånger tanken att man borde kunna kapitalisera mer på sitt skogsinnehav än att enbart sälja virke till skogsbolagen. Skulle det kunna vara så att många som är utbor i själva verket har en dröm om att kunna bosätta sig där man har sin skog? Vad hindrar dem? Om man ska kunna försörja sig på sin skog bör man äga runt 500ha. Enligt Skogsstyrelsens statistik 8 september 2020 deklarerar kvinnor i genomsnitt ett innehav på produktiv skogsmark om 25,4 ha (40,4 ha för män). Medianen är 9 ha för kvinnor. Statistiken visar att det är få förunnat att kunna leva på sin skog. Genom att komplettera förvaltningen av skogen med utökade inkomstmöjligheter skulle det kanske på sikt vara möjligt att kunna leva på sin skog och bli ”skogsentreprenör”. Detta vill jag testa och gärna inspirera andra till.

I syfte att öka turismen i södra Dalarna har Visit Dalarna anordnat kurser för att inspirera lokala entreprenörer – något jag fick möjligheten att delta i. Naturturismen har fullkomligen exploderat och skogen är aktuellare än någonsin, varför jag under temat ”Fika med Sibylle” har erbjudit halvdagsturer med fika. Vandringen utgår från vår gård och går genom certifierad skog. Efter knappt 1,5 timme och ca 6 km når vi Viludden, som är en av mina favoritplatser vid sjön Björkljustern. Här gör vi fikapaus och kokar kaffe över öppen eld och äter matiga mackor. Brödet bakar jag själv och pålägget kommer från lokala leverantörer. Jag vänder mig till vana vandrare som är intresserade av att veta hur vi skogsägare tänker och arbetar för att bevara biologisk mångfald och kulturlandskap. Våra marker ligger i en trakt som är rik på lämningar som vittnar om en intressant historisk betydelse för Sverige. Turister som kommer från andra landsändar, men kanske framför allt från utlandet, får här en möjlighet att uppleva en genuin miljö som haft en avgörande betydelse för dagens Sverige.

Min vision är att använda vår skog som utgångspunkt för att tillsammans med lokala entreprenörer skapa en för turister lockande miljö, som gör att de gärna vill återkomma och känna avkoppling samtidigt som de lär sig något. 

//Sibylle Wenne